KAMMARMUSIK I SIN RÄTTA MILJÖ

Välkommen till vår unika kammarmusikscen strax söder om  Stockholm!  Sedan 2014 har vår publik regelbundet kunnat lyssna till några av Sveriges främsta klassiska musiker i en miljö som är som gjord för ändamålet. I vår lilla konsertsal med plats för 50 personer kommer du nära sången och musiken, och kan uppfatta de allra mest subtila nyanserna.  I pausen kan du njuta av gott fika och trevligt umgänge i vackra salonger.

Aktuella och tidigare konserter hittar du på fliken program.

Anmäl dig till vårt nyhetsutskick via kontaktformuläret.

MUSIKSALONGERNA PÅ YOUTUBE

Det är gratis att titta och lyssna, men lämna gärna ett bidrag!

Swish: 123 548 97 78

Bankgiro: 312-4757

Märk din betalning med "Gåva".

MER OM OSS

Reportage om Musiksalongerna på Kammarmusikförbundets hemsida, 31/3 2020

 

Musik i Brukssalonger

Sveriges första konserthus öppnade 1878. Dessförinnan – och i flera decennier därefter – var hemmet den vanliga platsen att uppleva musik på. Det kunde vara det egna hemmet men ofta också de privata salongerna i städerna eller på slott, herrgårdar och inte minst på de många bruken. Kammarmusiken skrevs helt enkelt för att framföras i sådana intima rum och får man höra den idag i den miljön, får musiken en extra dimension. I början av mars besökte Calle Friedner Tumba Bruks Musiksalonger. Läs mer

Årets Turistföretag i Botkyrka 2018

 

Utmärkelsen Årets Turistföretag delas ut av Discover Botkyrka.  Ur motiveringen:

David och Karolina har med sitt unika koncept att arrangera kammarmusik och romanssång i historisk lämplig miljö på Tumba bruk lyckats återskapa dåtidens närhet mellan publik och artister. Via den av David och Karolina bildade föreningen Tumba Bruks Musiksalonger arrangeras månatligen välbesökta konserter med kvalitativt och skiftande program och med kända artister. David och Karolina har med sitt unika koncept lagt till ytterligare en dimension i det mångfasetterade Botkyrka.

Botkyrka kommuns kulturstipendium 2016

 

Ur motiveringen:

Tumba Bruks Musiksalonger har sedan starten för två år sedan blivit ett mycket uppskattat och livaktigt inslag i Botkyrkas kulturliv. David Wärn och Karolina Wärn Bråkenhielm har med Musiksalongerna skapat en för Botkyrka ny verksamhet av högsta kvalitet, och de möjliggör för publiken att uppleva kammarmusik i just den typ av historisk miljö där kammarmusiken föddes och utvecklades.

De håller salong på bruket - Mitti Botkyrka 150302

Deras hem blir musikscen i 1800-talsmiljö - Södra sidan 140208

VÅR KULTURMILJÖ

Passa på att bekanta er med den unika kulturmiljön när ni besöker Tumba Bruks Musiksalonger! Omgivningarna ger en intressant tillbakablick från 1700-talet med sina byggnader, odlingsterrasser, den stensatta kanalen samt parken med sin allé.


I egenskap av Riksbankens pappersbruk har man vid Tumba Bruk sedan 1750-talet tillverkat papper för sedlar och andra värdehandlingar. Tumba bruk är därmed världens äldsta i sitt slag som fortfarande är i drift.


Lokaliseringen till Tumba hade många fördelar. Tillgången till vattenkraft var en viktig förutsättning för verksamheten. Tumbaån med sin fallhöjd på närmare fem meter var en av förutsättningarna för att kunna etablera bruket här. Dessutom hade lokaliseringen två andra önskvärda fördelar: Det låg avsides samtidigt som det låg nära Stockholm.


Riksbanken sålde papperstillverkningen och tryckeriet till Crane AB är 2001. Produktionsbyggnaden är ett skyddsobjekt och omgärdas av ett högt staket. Övriga byggnader i bruksområdet överfördes till Statens fastighetsverk som f.n. ansvarar för fastighetsförvaltningen. En av dessa byggnader är förvaltarbostaden där Tumba Bruks Musiksalonger nu bedriver sin verksamhet.


På grund av den kulturhistoriskt värdefulla miljön har byggnaderna vid Tumba Bruk såväl som parken sedan 2001 klassats som byggnadsminne och är därmed ett skyddsområde enligt bestämmelserna i kulturmiljölagen.

Klockhuset med Tumbaån

Skyddsområdet


De byggnader som finns inom skyddsområdet är i huvudsak belägna i södra och östra delen av området. I skyddsområdets norra del, mellan den egentliga bruksbebyggelsen och gården Lill-Tumba, finns åkermark. Den öppna yta som skapas av åkermarken har stor betydelse för förståelsen av brukets anknytning till omkringliggande landskap.

Det är inte enbart byggnader inom skyddsområdet som har lång historia och utgör väsentliga delar av kulturmiljön. Exempel på detta är:


  • Allén som ursprungligen planterades 1760
  • Den stensatta kanalen från 1700-talet där Tumbaån flyter genom området


Områdets parklika karaktär ger en vacker inramning till bruksbebyggelsen. Spåren av tidigare verksamheter är intressanta. Odlingar har under århundradena dominerat bruksområdet och lämnat spår efter sig i form av bl.a. terrasser. Här och var visar gamla husgrunder rester av brukets tidigare bebyggelse.

Förvaltarbostaden

Förvaltarbostaden


Det är på övre planet i Förvaltarbostaden som Tumba Bruks Musiksalonger arrangerar sina konserter. Förvaltarbostaden är den äldsta bevarade byggnaden på bruket (1760). Den kallades ursprungligen för Gula stenhuset. På grund av att huset är ombyggt är de äldsta delarna inte längre synliga. Ursprungligen fanns bostäder för sex familjer i byggnaden, men efter en omfattande ombyggnation fungerade den som bostad åt brukets förvaltare och hans familj. Johan Fredrik Sätherberg, som var brukets förvaltare 1812–1827, var den förste förvaltaren som bodde i Förvaltarbostaden.


Byggnaden fick sitt nuvarande utseende genom en genomgripande ombyggnad 1894. Arkitekt Aron Johansson gjorde ritningarna för ombyggnaden. Han svarade även för arkitekturen bakom riksdags- och riksbankshusen i Stockholm.

Tumba bruksmuseum


Tumba bruksmuseum har en central roll för bevarande av bruksmiljön vid Tumba Bruk. Museét är ett statligt arbetslivsmuseum som fokuserar på pappers- och sedeltillverkning samt på livet i och vid Tumba pappersbruk. Den museala verksamheten bedrivs inom bruksområdet i fyra byggnader, nämligen Oxhuset, Kölnan, Röda magasinet och Spruthuset. Ett femte hus, Spannmålsmagasinet, används som museéts magasin.


Oxhuset är museéts huvudbyggnad där man kan besöka en permanent utställning om Riksbankens och sedelns historia. Byggnaden inrymmer även en museibutik samt ett kafé. Carl Christoffer Gjörwell är troligen arkitekten till Oxhuset. Huset uppfördes 1825 och användes då som stall. På 1920-talet byggdes stallet om till garage.


Kölnan är ett av de äldsta husen vid Tumba Bruk och uppfördes redan 1763. Huset användes ursprungligen för beredning av malt för brukspersonalens behov. Byggnaden har senare använts för bostadsändamål och som tvättstuga. I byggnaden inrättades under 1770-talet bygdens första skola. På nedre planet visas en utställning om brukets och bygdens historia medan det på övre planet finns en rekonstruerad lägenhet och en liten skolsal.


Röda magasinet, byggt omkring 1800, innehåller en utställning om papperets historia. I samband med visningar kan besökaren se hur handgjort papper tillverkas. Spruthuset uppfördes 1924 och är brukets gamla brandstation. Där förvarades utrustning för brukets brandförsvar. Här fanns bl.a. brandbil, brandslangar och övrigt släckmaterial. Huset användas även som huvudstation för Botkyrka-Grödinges brandförsvar från 1938 till 1957. I huset finns en utställning om brandsäkerheten vid bruket.

Spruthuset

Vaktkuren

Vaktkur


Vaktkuren uppfördes under senare delen av 1800-talet. Under natten blåste brukets brandvakt i lur varje hel timme framför vaktkuren. Denna rutin upprätthölls fram till 1915.


Klockhuset


Klockhuset ligger mitt emot Förvaltarbostaden och på andra sidan av kanalen. Tornklockan på huset har gett byggnaden dess namn. Huset, som fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad 1778, inrymde bostäder, en kvarn och ett lumpskäreri. Lump var förr en viktig råvara vid tillverkningen av papper. Följande år monterades Polhemsuret på fasaden. Till minne av den händelsen pryds byggnaden med en vindflöjel med årtalet 1779.


I början av 1800-talet togs kvarnen ur bruk. Då inrättades en skola i de delarna av byggnaden. I samma lokaler bedrev brukets konsumtionsförening sin verksamhet från 1880-talet.

Klockhuset

Stora stenhuset

Stora stenhuset


Denna trevåningsbyggnad uppfördes 1822. Huset byggdes efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell och användes huvudsakligen för bostadsändamål.  Första och andra våningen inrymde arbetarbostäder. På tredje våningen fanns två tjänstemannabostäder i östra delen samt stor salong och tre stora vackra rum i den västra delen. Här mottogs rikets ständers bankoutskott och revisorer vid sina besök.

 

Tumba bruks skola var under en tid inrymd i byggnaden.

Under första delen av 1950-talet genomgick stora stenhuset en fullständig yttre reparation. Även en stor del av interiören renoverades då.

F.d. spannmålsmagasin, kuskbostad, marketenteri och tvättstuga

 

Ett spannmålsmagasin uppfördes omkring år 1760 och har använts ända in på 1900-talet. Spannmålsmagasinet (vid muséets parkering) renoverades exteriört under 1980-talet. Även inuti är byggnaden välbevarad. Stora delar av den fasta inredningen är ursprunglig.

 

Kuskbostaden byggdes 1892 och är lokaliserad i närheten av Oxhuset och spannmålsmagasinet. Husets utseende är nära besläktat med de tidigast uppförda arbetarbostäderna.

På grund av att många yngre arbetare hade svårt att få kost och bostad på bruket uppfördes 1901 ett marketenteri. 1916 hade marketenteriet spelat ut sin roll. Idag innehåller byggnaden två lägenheter.


Tvätt- och bagarstugan byggdes 1902 som komplementbyggnad till de bostadshus som låg i dess närhet.


Ingenjörsvillan

 

Villan byggdes samma år som närliggande marketenteri, dvs. 1901. Den uppfördes som bostad åt brukets verkmästare och pappersmästare. Byggnaden har även senare använts som bostad för personal i ledande ställning.


Bostadshus


Sju små flerfamiljshus med arbetarbostäder uppfördes kring sekelskiftet 1900. Bostäderna anknyter till brukets 1700-talsarkitektur och ligger längs Mülders- och Fiebelkornsvägen. Byggnaderna anslöts vid byggandet till gas samt vatten- och avloppsledning. Trädgårdstäppor anlades kring byggnaderna i ett enhetligt mönster.


Fler arbetarbostäder tillkom mellan 1917 och 1927 i olika delar av bruksområdet, vid Lilltumbavägen, Sven Palmes väg och Edvard Carlesons väg. Därefter har bruksområdet inte ändrat utseende.

 

Paviljongen


Inom skyddsområdet finns en musikpaviljong. Den byggdes i början av 1900-talet och är belägen på Valdemarsberget med fin utsikt över nejden. Paviljongen har spelat stor roll för samhällslivet vid Tumba bruk. Varje valborgsmässoafton hälsade man där in våren under ledning av bruksorkestern.

Marketenteri, tvätt- och bagarstuga

Ingenjörsvillan

Musikpaviljongen

Länkar för vidare läsning


En mer omfattande historik över Tumba bruk:
http://176.10.250.26/wp-content/uploads/2018/10/tumba2000.pdf


Tumba - Riksens ständers pappersbruk, tidskriften Kulturvärden 2004:3
https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/2004_03/s04-tumba_riksens_standers_pappersbruk.pdf


År 2000 utfördes en inventering av den äldre bebyggelsen på Tumba bruk. Från en översiktlig karta kan man klicka på olika byggnader för att se bildmaterial:
http://www.kulturarvstockholm.se/tumba/Tumba%20bruk.htm


Sedeltillverkningen flyttar från Tumba bruk:
https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018/riksbanken-sager-upp-avtalet-med-crane-ab/


https://www.di.se/nyheter/forsta-gangen-263-ar-har-trycks-sveriges-nya-sedlar/?loggedin=true